11

11:e natten på rad som jag inte kan somna. Jag hatar att ligga uppe och vrida mig i sängen och inte kunna sova. Tankarna vandrar överallt, de vandrar runt jorden och tillbaka i tron om att jag skulle kunna ta till mig all den information som de fått på sin resa.

När man ligger uppe och inte kan sova, det är då man verkligen är lämnad ensam med sina tankar. Det är ingen som kan hjälpa en eller ens distrahera en. Man blottas för sig själv. Det är skrämmande.

Imorgon efter klockan 12 är det i alla fall lov. Tre veckors ledighet. Stressrelease eller ännu en ångestfaktor? Både och.

Jag borde fortsätta med mina icke så tappra försök att somna nu. Hör av mig med hur det gick.

Jenny

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0