När ilskan blir till likgiltighet
Jag är så äckligt trött på dig att jag inte ens ägnar dig en tanke. Och när JAG slutar tänka, då är det fan illa. Mina tankar är allt jag har.
Vrede. Likgiltighet.
Vrede. Likgiltighet.
Annars då? Jo tack.
Sluta fråga hur jag mår. Precis som vanligt men försöker ändå, fastän jag har öppna sår.
MEN; jag är faktiskt en rätt glad tjej egentligen. Det kan mina vänner intyga. Jag är bara en sån som tänker alldeles för mycket och därför inte kan sova om nätterna. Jag har sagt det förut men jag säger det ändå igen och igen och igen: Jag skriver bara ner mina dystra tankar, eftersom det är när jag är ledsen (kommer inte på ett bättre ord för att beskriva känslan. Ångestfylld kanske.) som jag känner skrivsuget. Jag skulle kunna sitta och skriva något i stil med "Cha cha bloggen! Sitter på ekonomilektion och håller på med bokföring. Idag har jag på mig min nya tröja från Gina Tricot och till lunch idag ska jag äta en sallad. PUSS!" - Men det känns liksom inte så givande.
Kommentarer
Postat av: Jessica
Va det där en diss mot krille Booi? :@
Trackback
